Direktlänk till inlägg 10 maj 2011
I krig och kärlek är allt tillåtet????
Efter att för 711e gången ha fått svälja skit efter en dispyt med killen...att få stå kvar där tomhänt efter att ha givit allt och fått nada tillbaka mer än skit....och att om igen inte förstå hur egocentrerad en person kan vara och hur han/hon inte bara kan se vilken skada de gör på det där dyrbara förhållandet de påstår sig ha.
Med frågetecken snurrande runt skallen, hjärtat i halsgropen, mattheten i kroppen och adrenalinet pumpande ur porerna medger man sig än en gång en slagen kämpe för kärleken.
Ja, visst kan man välja att lämna personen i fråga...Det finns ju endast volunteers och ej offer...men om man får dubbla budskap och tror sig vara i ett förhållande värt att rädda...om man tagit an Skinners beteendetes och pickar för kung och fosterland för de där unika, fantastiska tillfällena då allt är guld och regnbågar. Då har ni väl kommit rätt...Denna blogg är för hetro,homo, bi, trans, queer, polyamorösa ja alla som faktiskt har tagit steget över stupet och vågat ingå i något som när förhållande, giftermål whatever.
Personligen är jag gift fast numera sambo...han behöver egen tid...så jag o våra tre barn bor själv medans han lever livet. Vi väntar in när han känner för att umgås med oss och han jobbar inte särskilt hårt på att vara varken förstående eller kompromissa. Han är åtalad för misshandel på mig men det är jag som får kämpa för att hålla ihop familjen...låter vrickat, jag vet...men tro mig det finns andra som har det kämpigare,
Men allt som krävs här är att man känner frustration över något i sitt nära förhållande...man behöver inte tävla om värstingspriset.
Här kan alla ventiler och be andra om råd.
Vem vet kanske löser sig allt....
Kanske man bryter upp...
Kanske dör någon på köpet...
Kanske lever man lycklig i alla sina dagar...
Kanske grisar flyger...
Skulle kanske nämnt lite om hur bloggen fungerar förut. Alla kommentarer kommer att publiceras så länge det rör ämnet i bloggen. Kom med era historier och erfarenheter och tips. Själv sitter jag i en rävsax. Vad är egentligen emotionell misshan...
